🇸🇪 Små språk

För några år sedan har jag redan kunnat tala flera språk. De flesta var världsspråk och jag trodde att det skulle räcka för att nöja mig, men då tog jag mig gradvist för att lära ukrainska, turkiska, japanska och estniska, alltså språk som talas bara i ett land och min passion för språkinlärning har fortsatt att driva på mitt liv igen. Naturligtvis är dessa språk inte små språk som t. ex. samiska eller grönländska dock i jämförelse med spanska eller engelska har de fast ingen betydelse i världspolitik och är en del av språkgruppen jag vill tala om.

Vinsten eller visdom?

Innan du börjar med ett av de här språkena borde du vara redo för det att med all sannolikhet kommer du inte tjäna några pengar tack vare kunskapen av dessa språk, eftersom fast ingen vill syssla med eller behöver dem. Alla vars huvudsyfte är vinsten behöver bara engelskan och väldigt sällan också andra världsspråk. Så om du läser ett av de har språkena, läser du det bara för dig själv, d.v.s. för att utvidga ditt vetande och dina vyer. Det här är något du måste tänka på innan du fortsätter.

Litet språk som en utmaning

För det första borde man i sammanhang med små språk tala om krav på en läsande människa. Det är inte mycket besvärlig uppgift att lära sig även 5 världsspråk. Engelska, franska, spanska och portugisiska är tätt förbundna med deras ursprungsspråk latin och är därför lätt att lära inte bara för svenskar utan också för alla européer och amerikaner, vars modersmål tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. I jämförelse med dem är exempelvis japanska, mongoliska eller indonesiska otroligt svåra språk, men det är en utmaning som är värt det och dessutom efter att ha läst ett av dessa små språk är alla vanliga språk en småsak för en.

Är du språkvänlig?

För det andra, att lära sig små språk är detsamma som miljövård, men med en liten skillnad – vår objekt är lite mer abstrakt än naturen. Den som stödjer globaliseringen och världsspråk, särskilt engelskan, dödar indirekt som ett resultat små kulturer och språk, då småspråkinnehavare har ofta ingen annan alternativ än att lära sig världsspråk för att kunna hitta ett tillfredsställande jobb, när alla andra tycker sådant och föredrar världsspråk före deras eget språk. Så småningom förändras ordförråd av ett litet språk, eftersom det fyllas upp med engelska ord (eller kanske franska ord i Afrika och spanska ord i Sydamerika). Språk utgör den oskiljaktiga delen av en kultur, så när förändras språket omvandlas också en nations kultur. Om du lär dig åtminstone något av landets nationella språk hjälper du på så sätt att bevara jordens mångfald och blir ”språkvänlig”. Det krävas inte att tala språket på nivå C1 om du vill tillbringa semester i det här landet utan är tillräckligt att behärska grunder av det.

Den nuvarande världen och små språk

Det är ganska oroande att det inte finns mer vetenskapsmänn och andra experter som skulle påpeka återverkningar av internationella koncerner och korporationer, massturismen och pengarjakten på små nationer i dagens värld. Just de här folkena döljer för världen en avunsvärd visdom, t.ex. i form av 20 uttryck bara för olika sorter av snö hos arktiska folk eller lika så många uttryck för att benämna sand hos ökenfolk. De moderna människor levande i stora städer har ingen aning vad, när och varför plockar man just dessa svampar eller växtsorter och inte andra och när måste ursprungsbefolkningar flytta till staden för att överleva glömmer de all sin visdom. Det finns redan ganska många människor som tror att det vore nyttig om hela mänskligheten hade bara ett världsspråk, men de borde inse att det bara är ekonomiskt lämpligt. På denna dystera planeten skulle människor tala samma språk, ha samma kultur och på grund av globaliseringen köpa samma varor och äta samma mat. De skulle ha olika psykiska sjukdomar, eftersom de inte skulle vilja vara som de andra, men det vore omöjligt att leva annorlunda.

Jag är övertygad på att små språk erbjuder en ganska annorlunda upplevelse än vanliga utbredda språk och att mänskligheten behöver dem för att överleva i oskadat skick. Det är aldrig för sent att börja med ett av dem och erfara något entusiasmerande.

🇸🇪 Vilka städer och ställen borde du besöka i norra och nordöstra Estland?

När man får idén att man kanske kunde pröva i år att inte resa til Spanien som varje år, är det inte många som väljer just Estland. I Sverige finns det ju också sjöar, tallskogar och en hel del spännande ställen, där man kan vara ensam, kanske bara med vilda djur. Men i Estland har man bevarat ganska annorlunda kultur, traditioner och språk som borde vara tillräckligt många grunder för att packa ner sina saker och ge sig iväg.

Naturligtvis åker vi färjan från Stockholm till Tallinn, men Tallinn ska vi bara köra igenom, eftersom nuförtiden gör det detsamma om man stannar i Stockholm, åker till Tallinn eller en annan huvudstad i Europa. I de här storstadsområdena eller megalopoliserna pratar man nästan bara engelska så man kan varken bruka sina språkkunnskaper eller njuta av landets kultur. Dessutom är det köer överallt och det är verkligen svårt att inte köpa inte ens en värdelös småsak. Så vi kör vidare.

Kõrvemaa landskapsreservat

På första dagen av vår vistelse ska vi åka till Kõrvemaa landskapsreservatet som befinner sig omkring 50 km mot sydost från Tallinn. Du behöver först köra till Vetla som är en liten by nära nationalparken. Självklart kör du inte in i byn utan kör du vidare i riktning mot Lehtmetsa. Efter bara en eller två kilometer borde du kunna se till höger om vägen en grusväg med en ganska stor trätavla. Från det här punkten måste du svänga till höger och köra 2 km till naturgångbanan. På estniska heter gångbanan ”Kakerdaja raba matkarada” som betyder ungefär ”Kakerdaja myrnaturgångbana”. Om du kommer på en solig dag ska du träffa många som är redan på turen och har parkerat deras bilar på parkeringsplatsen även om det vore på hösten eller på vintern, eftersom på alla årstider spatseras här för att beundra något annat – löv och dimma på hösten, mycket snö på vintern och soliga skogar och gärden på våren och på sommaren. På grund av det här möter vi flera skolgrupper och ensam spatserande människor till och med under arbetsveckan i september.

Om du vill klara hela turen, dvs. genom hela nationalparken till Mõnuvere, behöver du åtminstone 3 eller 4 timmar, men om du vill bara ta en liten promenad till sjön, 2 timmar ska räcka.

Efter bara 100 meter från parkeringsplatsen kommer du till en smal trägångbana som slutar på andra sidan av nationalparken. Det finns många fritidsmöjligheter i skogen. Till exempel kan man steka eller grilla på flera lägereldsplatser, sitta på bänken vid sjö och om du vågar att bada är de flesta sjöar i Estland badsjöar.

Valgehobuse mäe utsiktstorn

Nu är vi tillbaka i bilen och åker tillbaka till vägen Vetla-Lehtmetsa. I Lehtmetsa svänger vi till vänster och åker 2 kilometer till. När vi närmade oss målet kunde vi redan betrakta utsiktstornet (Valgehobuse mäe vaatetorn) på toppen av berget som brukas egentligen som pist under vintertiden. Det är inte lätt att finna inte heller små kullar i Estland så det kan vara ganska krävande att stiga upp efter de alla lågländerna och slättlandskap. Inte förrän du börjar klättra upp i tornet kan du känna att det inte ska vara lätt att klara hela klättringen, framförallt om det blåser. Därför rekommenderar jag det här tornet bara för lite modigare människor som är i form. Utsikten är verkligen härlig med oräkneligt antal av barrträd.

Jäneda herrgård

Vårt nästa uppehåll finns i Jäneda, ungefär 5 km från Lehtmetsa. I Jäneda kan man fika och koppla av i gammalt stall, spatsera genom parken tills herrgården och gå på en längre tur längs sjön som börjar bakom herrgården. Jag tror att här kan man i hög grad känna den estniska kulturen av en liten by.

Järva-Jaani

Vi övernattar någonstans i närheten och nästa dagen börjar vi turen i en annan by som heter Järva-Jaani. Man kunde säga att det inte finns så många saker att göra i den här byn, men det är faktiskt meningen. Här är det möjligt att observera hur man lever på Estlands landet och hur badar och solar barn och tonåringar i sjön på sommaren. Det bästa du kan göra är att ta en lång promenad runt sjön och senare spatsera lite runt i staden. Om du vill kan du också besöka museet. Utställning innehåller huvudsakligen föremål från vardagslivet i byn.

Väike-Maarja och Kiltsi herrgård

Samma beseende av sevärdheter kan du utföra i Väike-Maarja. Rådhuset på centralplatsen renoverades i somras och jag anbefaller också att slappna av i parken eller i museet vid centraplatsen. Bakom rådhuset kan man också finna en gammal kyrka från 1300-talet.
Ungefär 10 km mot sydväst besöker vi Kiltsi herrgård (est. Kiltsi mõis). Man kan naturligtvis gå in i herrgården, men beundra den kan också räcka.

Äntu landskapsreservat

På samma dag på eftermiddagen har vi fortfarande tid att gå på en vandring. Till landskapsreservatet åker vi vägen som binder Väike-Maarja och Rakke. Ungefär mitt på vägen behöver vi att svänga till vänster och efter 50 m mer är vi på plats. Det finns där ingen trätavla med pilen från huvudvägen utan är tavlan på andra sidan av parkeringsplatsen nära skogen. På gångbanan promeneras förbi flera sjöar och bada i dem kan du också om du vill. På pontoner nära sjöarna kan du vila och njuta av naturen. Hela promenad tar omkring 2 timmar.

Om du bara har 2 dagar för turen själv, blir vi glada om du använder vår resplan. Bara några av de här ställena kan du hitta i guider, men precis det är vårt mål – att besöka städer, byer och ställen som är okända och som är avsedd bara för dem som kan upptäcka skönheten i småsaker och naturen. Om du kommer till Estland för flera dagar, kan du hitta fler tipps i nästa artikel.